Nu är Anders hemma och håller hov igen! – SolvallaGuiden -1994

Ryggproblem? Nej det är inget för Anders Hesselgren Inte heller hovslagarutbildning. Han är i grunden självlärd men har under sina år i branschen ändå gått den bästa tänkbara skolan.

För har man jobbat hos Stig H Johansson, Sören Nordin. Familjen Baldi och Biasuzzi i Italien för att nämna några så finns det knappats något som handlar om hästars fötter som inte Anders Hesselgren känner till.

Sedan fem månader tillbaks skor han alla tävlingshästar hos Tommy Hanné och Björn Larsson med tanke vad dessa två stall går så kan man lugnt konstatera att det åtminstone inte varit några större fel på hästarnas “dojor”.

Givetvis sporrar det att hästarna jag skor går bra säger Anders.

“HOLGER” FICK HONOM ATT BYTA

Trots sin digra meritlista har Anders “bara” jobbat som hovslagare i drygt tio år.

– Det var K-G Holgersson som fick mig in i travet. Min pappa kände honom och jag träffade honom en vinterdag då jag på min ungdomsplats höll på att skotta snö.

– Han tyckte att jag lika gärna kunde hålla på med hästar som med snö och jag fick börja hos honom.

– Holger flyttade senare till Skåne och han ordnade så att jag fick börja hos Stig H istället. Där lärde jag känna Steinar Hammersborg och började tillsammans med honom att “picka” lite skor på kvällarna.

Anders lärde sig snabbt och redan som sjuttonåring drog han till Italien där han under nio månader skodde allt åt Björn Lindblom.

Sedan var det dags att göra lumpen i Sverige och när det var klart ringde Holgersson som då tränade tillsammans med Olle Elfstarnd Biasuzzi´s hästar och frågade om jag ville börja där.

PÅ VÄG TILL MACAO

Därefter bar det hem till Sverige igen och nu var Anders ett eftertraktat namn på Solvalla.

– Jag skodde åt Frick, hos bröderna Sundberg, på Erikssund, hos Stig H och Hanné. Det var rätt “körigt” en tid men också inspirerande.

– Jag fick sedan jobb i ettt galoppstall i Macao och sa upp mig hos Stig H. Det blev dock inget av men istället ringde Per Henrikssen från USA och jag började där istället. Sedan flyttade Sören Nordin till New Jersey och jobbade parallellt hos dem. Under min tid i USA skodde jag, bland andra, hästar som Anders Crown, Kosar och Lender Hanover.

– Det strulade dock till sig med mina papper där borta och jag var tvungen att åka hem och efter en tid blev det Italien och Björn Lindblom igen och började samtidigt hos far och son Giancarlo och Lorenzo Baldi

Vad är skillnaden att vara hovslagare i Sverige jämfört med t.ex Italien?

– Ganska stor faktiskt. I Italien styrs det mesta av hästägarna och jag fick faktiskt göra en hel del specialskoningar på nätterna. Hovslagarna utomlands är ganska dåliga och ibland blev man nästan hyllad som en hjälte.

SÄNKTE TRE SEKUNDER

– Jag minns särskilt en gång då jag fick chansen på en ny häst. Hon hade gått 17.8 och tjänat 150.000 kronor. Två starter senare gick hon 14.4 och det kom 30-40 man och bara kastade sig över mig.

Vad skiljer mest på skoningen här i Sverige och Italien?

– Det är vinklarna. I Italien kör de ofta med väldigt långa tår på hästarna.

– Jag anser att att en häst med rätt vinkel på hoven och en hyggligt kort tå så förebygger man mycket vad gäller skador, i vissa fall i balanseringssyfte kan man behöva en lite längre tå. I Italien fick jag i bland lov att ändra 7-8 grader.

Nu Jobbar han som egen och tar ut 350 kr + moms för varje runt-om-skoning, tränaren står för skorna, vilket han tar ut i träningsavgiften. En ganska bra timpenning men å andra sidan är det inte alla som kan stå med krökt rygg 7-8 timmar om dagen.

MERA FÖLJSAM NU

– Man vänjer sig. Förut när man var “grön” var det värre men numera är man mer följsam då hästarna försöker slå och det sliter mindre.

-Jag skor normalt sju-åtta hästar per dag men det varierar naturligtvis från dag till dag.

När Anders träffar på en häst första gången vill han gärna veta om hästen har några skador.

– Då kan jag kan jag kika på hoven och se om grundfelet kommer från hovarna. Sedan disskuterar jag med tränaren om vilka skor jag ska slå på och ser sedan till att hästen får hoven i rätt vinkel.

BARFOTA

Barfotahästar har blivit mer vanligare och det kan tyckas vara ett “gissel” för alla hovslagare.

– Jag tycker det är helt okey men man måste vara noga med att rätta till hoven, helst efter varje start så att inte vinkeln förändras. Jag har sett en del läskiga fall med barfotahästar.

– Istället för att köra barfota skulle jag vilja rekommendera en väldigt smal halvsko eller tåsko. Man slipper förslitningar på hoven och skillnaden är marginell, avslutar Anders Hesselgren.